Ursäkta svengelskan men va f*n är det då! Såg nu att förra inläggets överskrift ser ut som hejkonbacon. Dagen efter första passet. Träningsvärk som ett brev på posten. Men det visste jag ju, annars hade jag nog blivit fundersam. Tvättdag idag och högen blir lite mindre. Visst är det fascinerande att den där högen aldrig riktigt försvinner? När man skall tvätta är det hur mycket kläder som helst men när jag skall ta på mig nåt, då finns det ingenting alls. Livets mysterier ;)
Lyssnar på Maja Ivarssons sommarprat och lever söndagsliv. Allt utan måndagsångest. Att veta att jag inte behöver planera nånting för ett tag framöver, det är ren jävla lyx asså. Tack för det!
Tjoho! Yes! Min feta slappa röv drog sig upp ur sängen redan kl "9:30" för att 45 min senare sätta sig på en spinningcykel i 60 minuter!!!
Hur gick det då? Joho, det gick faktiskt! Jag trodde att jag var lite övermodig men attans den som ger sig. Kanske körde jag inte gasen i botten, men bara det att sluföra och hålla igång i 60 min när man de senaste veckorna legat horisontalt utan att lyfta en fena mer än att trycka fram nästa avsnitt av Homeland på datorn, det ni!
Så var det då dags för första inlägget. Som alltid är det kul med något nytt. Nyhetens behag så att säga. Men jag har tänkt, om jag lovar mig själv att skriva minst två inlägg i veckan och dom skall helst handla om den träning jag gjort, då måste jag ju också träna. Enkel ekvation!
Så nu skall jag alltså "börja komma igång igen". När jag höll på som mest jobbade jag både på gym två gånger i veckan och utbildade mig till idrottslärare vilket innebar 9-12 h träning i veckan. Alltså i princip träning varje dag. Det hinner jag inte med nu. Eller hinner och hinner, det handlar om prioritering. Vill man ha ett liv också och det livet innebär att man inte bara tränar och pratar träning med de runt omkring än, ja då funkar det inte.
Men eftersom jag också är en lat person (japp, det är så sant som vatten är blött) då är jag gärna sådan att jag prioriterar allt det där andra mer än träningen. Och sen har vi denna förbaskade rygg. "Lia-röven" som det så fint heter i familjen. Ischiasnerven får fnatt och strålar smärta längs med hela högerbenet vilket inte gör en speciellt laddad för att ta sig ann fysisk ansträngning. Så vad göra?
Jag har börjat fundera på om en PT kan ge mig den spraken i röven som jag behöver, bokstavligt talat! Tränar ju på Nordic Wellness och där har de ju ett rätt brett utbud. Är det värt det tror ni?